Samhällets digitalisering har kraftigt förändrat ansökningsprocessen på arbetsmarknaden.

Många branscher har anammat en mer indirekt rekryteringsprocess och använder ofta externa profilbaserade plattformar, som bland annat LinkedIn, för att snabbt och enkelt kunna hitta nya kvalificerade individer utan att behöva använda omfattande resurser. Intervjuer och anställning kan i vissa fall ske helt utan personlig kontakt.

Även om detta på många sätt effektiviserat anställningsprocessen och gjort det smidigare för både arbetsgivare och arbetstagare att rekrytera personal, har det också möjliggjort nya former av exploatering. Bedrägerier och cyberhot är ett växande problem för arbetssökande och rekryterare, så låt oss undersöka hur situationen ser ut och vad man kan göra för att hålla sig säker när man söker jobb.

Ett växande problem

I tider av ekonomisk instabilitet kan en anställning vara skillnaden mellan liv och död, och det är just denna desperation som bedragare letar efter. En individ som befinner sig i en utsatt situation är mer benägen att luras och kommer generellt sett inte att vidta samma försiktighet eller förhålla sig lika skeptisk som någon med fast mark under fötterna. Att manipulera dessa individer är bedragarnas vampiriska livsblod.

Vad rekryteringsbedrägerier i grund och botten går ut på är att erbjuda arbetssökande falska anställningsmöjligheter i syfte att komma åt personlig information eller pengar. Dessa bedrägerier har alltid funnits, men deras omfattning har ökat – bland annat på grund av digitalisering, men också i takt med att det blir vanligare för människor att byta jobb mer frekvent. Förr i tiden höll man sig ofta till samma arbetsgivare under flera decennier, men i den digitala tidsåldern har detta mönster ersatts med mer sporadiska, instabila och kortvariga anställningar – speciellt om det rör sig om digitalt arbete. Vi vet att bedrägerier ökar, men tyvärr finns det sannolikt också ett stort mörkertal eftersom anställningsbedrägerier ofta lämnas oanmälda.

Vanliga typer av rekryteringsbedrägeri

Den vanligaste typen av rekryteringsbedrägeri är att jobbsökande blir lurade av falska annonser som publiceras på vad som annars är legitima plattformar. Annonserna gör anspel på populära namn inom näringslivet, presenterar lockande beskrivningar av arbetet och erbjuder värdefulla förmåner – allt för att få uppmärksamhet och för att försöka skapa ett intryck av legitimitet. Jobbannonserna kan i vissa fall vara mycket välkonstruerade – så se till att dubbelkolla och verifiera all information när du söker jobb.

När väl det arbetssökande offret nappat, inleds bedrägeriet på riktigt. Bedragaren arrangerar ofta en välplanerad intervju som ämnar övertyga offret att överföra pengar eller information. Intervjun kan till exempel gå ut på att övertyga offret att betala en förskottssumma eller dela känsliga bankuppgifter. Saker som förskottsbetalning rättfärdigas vanligtvis av bedragaren genom rimliga förklaringar – till exempel att det är underlag för “utbildningsmaterial” eller “utrustning”. Krav till utlämnande av personlig information rättfärdigas ofta genom att påstå att man måste genomföra en bakgrundskontroll.

Personuppgifter är oftast enklare för bedragaren att stjäla eftersom sådant utbyte av information är ett vanligt steg i de flesta konventionella anställningsprocedurer. Det är alltså någonting den arbetssökande individen redan förväntar sig. Bedragaren brukar dock be om mer känslig information än vanliga arbetsgivare, men då är offret redan inställd på att det är förväntat att “dela information”.

Direktkontakt

Det är också vanligt att bedragare direkt kontaktar potentiella offer där de utger sig för att vara rekryterare eller företagsrepresenteanter. För att presentera sig på ett så övertygande sätt som

möjligt skapas ofta falska domännamn och profiler (eller grupper av profiler). Det är förvånansvärt enkelt att skapa ett falskt men övertygande nätverk av falska profiler som tillsammans ger ett intryck av legitimitet. Som arbetssökande ifrågasätter man sällan någonting om det inte är direkt suspekt. Dessa bedragare kan även klona legitima hemsidor (till exempel från företag som de utger sig representera), vilket stärker illusionen ytterligare.

Precis som i många andra former av bedrägeri, förlitar sig bedragare ofta på nätfiske. De kontaktar individer med falska länkar där offret följaktligen uppmanas att dela information eller ladda ned filer som innehåller skadlig kod. I samtliga av dessa bedrägerier används ofta manipulationsstrategier som ämnar skapa falsk brådska eller indirekta hota. När man är stressad är det svårare att fatta rationella beslut och således enklare att bli lurad.

Tillit

I ett samhälle där man har hög tillit till sina medmänniskor, ses det inte som en säkerhetsrisk att gå ut med namn, bankuppgifter, skattenummer eller ID-kort vid anställning. Över nätet interagerar man dock med alla människor i hela världen samtidigt, och det finns ingen anledning att lita på någon man inte känner och aldrig har träffat.

Det är en klyscha att påstå att man kan lära sig mycket genom att titta någon i ögonen, men i den digitala världen har sådana plattityder omvandlats till ovärderlig visdom. Man ska såklart inte låta på någon bara för att man träffat dem, men på nätet är det sällan det blir konsekvenser för bedragaren eftersom de ofta håller sig anonyma. Om interaktion korsar nationsgränser är det dessutom mycket svårt för rättsväsendet att reda ut situationen juridiskt.

Så undviker du att råka ut för bedrägerier när du söker jobb

Verifikation

Tyvärr innebär den ökade förekomsten av rektryteringsrelaterade bedrägerier att arbetssökande måste förhålla sig skeptiska när det kommer till erbjudanden. Att självständigt verifiera all information relaterat till anställningen är väsentligt.

Legitimiteten av saker som platsannonser bör fastställas genom sekundär efterforskning. Kontrollera företags officiella hemsida, använd olika plattformar för att hitta kongruens mellan information och försök bilda en sammanhängande bild av rekryterarens identitet. Håll också ett öga på grammatiska fel i språket och andra mer subtila varningssignaler. Se till att du ber om ett ordentligt möte (om möjligt) och åtminstone ett videosamtal om det inte går att träffas.

Offentliga nätverk

Att använda offentliga nätverk utgör alltid en säkerhetsrisk, oavsett om du söker jobb eller inte.

När du söker jobb överförs dock ofta personliga uppgifter över nätverket, vilket är ett stort problem om det avlyssnas av illasinnade aktörer. Att använda wi-fi som erbjuds på kaféer, restauranger, flygplatser, bibliotek eller andra offentliga platser kräver kryptering för att undvika avlyssning. Detta är såklart speciellt viktigt om du ska hantera känslig information på nätverket.

Om du ska göra någonting viktigt rekommenderar vi att du håller dig till ett säkert och stängt nätverk, men om du inte har något val eller ändå föredrar offentliga nätverk rekommenderar vi att du använder ett VPN för att hålla dig säker. Virtuella privata nätverk maskerar inte enbart din IP-adress, utan krypterar också informationen som överförs – precis vad vi är ute efter i denna situation.

Använd sunt förnuft

Att engagera sitt sunda förnuft i vardagen är inte att underskatta när man vill undvika bedrägerier. Bara genom att vara medveten om att de finns, och att hålla detta i åtanke när man söker jobb, är ett bra steg på vägen mot att säkra sig. Många söker jobb på “autopilot”, vilket sänker den inbyggda mänskliga brandväggen mot lurendrejerier. Se till att du håller dig medveten när du söker jobb – tänk alltid på att det potentiellt kan röra sig om falska annonser eller individer med falsk identitet. I det här fallet är det bra att vara paranoid! Bättre att vara på den säkra sidan.