Att flytta första gången

Av David L på 19-06-2016
0 kommentarer | 290 vyer

Bild på en tom flyttkartongHar släkten hört att du ska flytta, se upp! Jag flyttade när jag var 19 och som nybakad gymnasieelev var jag det perfekta offret för äldre släktingar att dumpa sitt skräp på. Fula presenter och meningslöst arvegods var sådant som farbröder och kusiner hade svårt att slänga men ändå ville bli av med. Välkommen David, du ska ju starta ett hushåll! Att du dessutom inte har någon aning om vad du kommer att behöva gör att vi kan pracka på dig asmycket extra att släpa runt på. Själv tänkte jag typ, synd att slänga den här micron, visst, den är askass, men kanske kommer behöva den, inte i den här lägenheten, men nästa, kanske.

Du kommer förmodligen också att samla på dig en del eget skräp när du börjar studera. En del tar du med dig från ungdomsrummet, en del köper du och en del kommer att tryckas på dig under de första dagarna i plugget. Kalendrar, dåliga anteckningsblock, bra anteckningsblock, kapsylöppnare och USB-stickor kommer du ha så att du kan fylla ditt slitna skrivbord från IKEA och bottenplanet i bokhyllan.

Under tre år byggde jag min skräpsamling. I tygkassar med universitetsloggor, plastpåsar och trasiga flyttkartonger hamstrade jag som om jag överlevt apokalypsen. Jag har fortfarande kvar kartonger fyllda med skärbrädor, fruktfat med runstensmotiv och fula muggar med inspirerande citat – att läsa det är de små ljuspunkterna i vardagen som gör den stora skillnaden efter att vaknat halv sju på Kastrup av misstag gjorde inte mycket för humöret eller motivationen, tack Ernst, håll käften! Det är köksprylarna. Givetvis ligger allt i olika lådor. Och det enda som räknades, ärvda bestick, förhoppningsvis inte i silver, har blivit kvar i en lägenhet där jag spenderade ett halvår.

Vad gäller elektronik finns det såklart gott om blandade sladdar – typ alla generationers USB, en laptop utan skärm, en sticka för mobilsurf - den behövdes ett halvår när jag bodde i en lägenhet utan internet. Och batterier, massor med batterier, använda batterier (intalade mig att det inte fanns batteriholkar i närheten) och oanvända batterier (lika bra att köpa stora förpackningar, det går ju åt. Eller så blandas de med använda batterier...).

I kategorin övrigt har vi två gamla cykellås och två spännband till pakethållaren (cykeln i fråga blev stulen för tre år sen och sedan dess har jag promenerat) linser som varit för svaga i några år, uttjänta glödlampor och en gammal skoborste. Det här är bara ett litet utplock, dessutom av sådant som jag ändå vågar skriva att det blev kvar. Varför hamnade allt det här i lådor istället för containrar? Datorn surfade jag med i ett halvår inkopplad i min TV och med nacken i en vinkel som gett både min mamma och min sjukgymnast mardrömmar. Att jag inte slängde den handlar nog om att jag trodde att jag kommer att behöva något på hårddisken (det har jag inte gjort på tre år, men kvar är den). Att det andra blivit kvar är svårare att rättfärdiga, att slänga en miniräknare känns onödigt, även om jag numera har tre. Men glödlampor, uttjänta batterier och en fjärrkontroll till en försvunnen TV? Sannolikt handlar det bara om lättja, att schemat var fullspäckat och att gå till sopstationen inte är det som lockar när varje helgdag spenderas bakfull.

Kanske blir det också kvar för att en vardag uppstår. Det gör ingenting att det står några lådor med skräp i ett hörn när du startat ett liv med rutiner och vanor. Det är när det är dags för uppbrott, eller möjligtvis storstädning, som det blir ett problem. Mitt första hanterade jag dåligt. I snöslask åkte jag tåget från Malmö till Lund, först med en trasig rullväska och ryggsäck. Sedan med en plastlåda med lite kläder, en halv flaska olivolja, en burk bönor och några paket nudlar. Lådan saknade lock och var åtminstone en meter bred och en halvmeter djup, jag hade tänkt att den kunde vara ett smart förvaringsutrymme under en framtida säng.

Men det blir bättre. En utlandsflytt tvingade mig att börja slänga, studentrummet behövde utrymmas i ett halvår. Så lite har hänt. Glödlamporna, vikingafatet och batterierna är borta men det går långsamt, kanske blir det färdigt om två år. Lagom till examen.

Kanske finns det en roll för mitt skräp här, jag slänger en hatt från nollningen och tar ett flyg till Amsterdam. Jag slänger (eller lämnar in gör man väl, ädelmetaller osådär) min trasiga dator och kör ett flyttlass till Göteborg. Eller kanske Stockholm. Förmodligen Stockholm.

Kommentarer

Inga kommentarer än. Bli först att kommentera

Kommentera