Bostadsbedrägerier, falska jobbannonser och nätbedrägerier har blivit allt vanligare. Bostads- och arbetsmarknaden har återhämtat sig efter pandemin och fler människor flyttar för nya jobb på nya platser – och tyvärr är det just de som är på jakt efter sitt första jobb eller sin första bostad som bedragarna riktar in sig på. Därför bör studenter vara extra uppmärksamma på bluffannonser, cyberkriminella och suspekta förfrågningar på sociala medier.

Här listar vi 5 vanliga bedrägerier studenter bör vara uppmärksamma på:

1. Bostadsbedrägerier
Spökannonser, identitetsstöld och pengaförfrågningar är några av de bedrägerier som studenter råkar ut för när de letar bostad. Vanligast är spökannonser – en falsk bostadsannons för ett boende som inte finns eller redan är uthyrt.

Varningstecken på att det handlar om en spökannons är brist på bilder (eller dålig upplösning), bristfällig svenska, en annons helt på engelska och priset. Är priset väldigt lågt är det troligtvis för bra för att vara sant. I Stockholm råder det stor bostadsbrist vilket har pressat upp priserna, så att lägga upp en falsk annons med lågt pris är därför det huvudsakliga sättet för bedragare att locka till sig bostadssökande.

Vidare kan e-postadressen till exempel innehålla ett annat namn än det som hyresvärden uppger i annonsen – det är ett tydligt tecken på att annonsen kan vara falsk. Om hyresvärden har angett ett telefonnummer så ring! Det är det bästa sättet att försäkra sig om att numret faktiskt finns.

2. Misstänkta pengaförfrågningar
Var uppmärksam på hyresvärdar som ber om pengar när du letar bostad. Ofta uppmanas du att skicka pengar innan du har sett lägenheten eller träffat uthyraren. Du ombeds att betala en olaglig säkerhet eller deposition, en hel årshyra eller andra förskottsavgifter. Det är aldrig en bra idé att föra över pengar till någon du aldrig har träffat personligen för en lägenhet du inte har sett.

3. Falska jobbannonser
När du är ute efter ditt första jobb, eller ett extrajobb vid sidan av studierna, så bör du vara uppmärksam på annonser med ovanligt hög timlön, förskottsbetalningar och ovanliga förmåner där inga meriter krävs.

Det senaste året har en hel del falska jobbannonser dykt upp på ryskspråkiga sajter. Det rör sig om falska jobbagenturer som tar en avgift för att förmedla jobb som inte finns. Skånemejerier och Tetra Pak är två företag som figurerat i falska annonser på internet. Inget av företagen har något att göra med annonserna. Tjänsterna erbjuder anställningar där arbetsgivaren står för boende och varken språkkunskaper eller arbetslivserfarenhet krävs.

4. Identitetsstöld
En falsk bostads- eller jobbannons är ett knep för att få dig att lämna över personliga uppgifter som ett socialförsäkringsnummer, personnummer eller bankinformation. Skydda därför din personliga information och uppge endast den information som krävs enligt lag.

5. Bedrägerier på sociala medier

Bedrägerier på sociala medier handlar oftast om bedragare som skapar falska profiler, blir vänner med främlingar och skickar spam-meddelanden eller länkar som leder till skadliga webbplatser.

Var uppmärksam på meddelanden som innehåller grammatik- och stavfel. Många bedragare har inte svenska som modersmål och använder därmed ett onaturligt språk och dålig grammatik. Var skeptisk när du stöter på en helt ny social medieprofil med lite innehåll eller få vänner, eller en profil som tillhör någon som du redan trodde att du var vän med. Bedragare skapar ofta "klonade" profiler för att imitera dina kontakter för att lura dig på pengar eller skicka skadlig programvara. Klicka aldrig på okända länkar eller svara på oönskade direktmeddelanden (DM:s).

För att vara extra säker på att inte råka ut för virus eller skadlig programvara kan du även byta din IP- adress (eller ditt IP-nummer). En VPN-tjänst byter din IP-adress till en annan server. De erbjuder dessutom ofta premiumtjänster som skyddar mot spårning och virus, vilket är ett enkelt sätt att skydda din mobil eller dator redan innan du klickar på en skadlig länk.